Intervju: Lars-Erik Sjöberg

Intervjun genomfördes innan valberedningen lämnade sitt förslag inför årsmötet.

Namn: Lars-Erik Sjöberg
Ålder: 48
Befattning: Styrelseledamot och talesman i föreningsstyrelsen
Civilt yrke: Arbetar på Carnegie
Relation till DIF: Aktiv inom ungdomsfotbollen sedan början av 2000-talet
År i styrelsen: Sedan 2007

Först ska du få presentera dig, och vi skulle vilja veta vad du har för akademisk, yrkesmässig och sportslig bakgrund, men också vad du har för bakgrund eller relation till Djurgården?
Jag är född och uppvuxen i Sollefteå, precis som Bosse Lundquist vilket är ett roligt sammanträffande. Själv har jag aldrig haft talangen eller intresset för att bli riktigt bra i någon sport. Jag är mer av en breddidrottare och jag har prövat på de flesta sporterna som ung. Jag har gått ekonomlinjen på Stockholms universitet och har sedan mitten av 80-talet jobbat som projektledare och kundansvarig vid kapitalmarknadstransaktioner som börsnoteringar, nyemissioner och uppköp över börsen.

Hur känner du övriga i styrelsen?
När jag började i föreningsstyrelsen i mars 2007 så hade jag bara träffat Bo Lundquist och Alf Johansson vid enstaka tillfällen i samband med olika projekt på jobbet, och Torbjörn Althén i samband med DIF ungdomsfotboll då jag har en son som spelat i Djurgården sedan han var knatte. Douglas Roos som sitter i riskkapitalbolagets styrelse har jag haft som kund när han var VD för Ladbrokes Norden.

Har du några andra styrelseuppdrag?
Bara i privata bolag.

Under 2000-talets första del upplevde DIF Fotboll en framgångsvåg som många trodde aldrig skulle inträffa. Vad låg bakom framgångarna?
Jag är bara en betraktare utifrån, eftersom jag inte var med då. Men när Bosse kom till föreningen var han extremt lyhörd. Han satt då som VD/ordförande, vitaliserade föreningen och gav den ekonomiska möjligheter i samarbetet med Tommy. Han såg till att få in rätt tränare och det värvade oftast helt rätt spelare. Sedan om det fanns något magiskt spelsystem eller Arals pärm, det är väl ingredienser som funnits där med. Men det är som sagt var en ren utifrånbetraktelse.

Efter 2003 har framgångarna sinat. De dubbla gulden 2005, cupvinsten 2004 känns utåt som skörden av det som gjordes rätt under decenniets första 4 år. Vad hände?
För att vara på topp, oberoende vad det handlar om, måste man alltid utmana sig själv och inte stirra för mycket på konkurrenterna. Det tror jag inte att man gjorde. Du tappade också ett antal nyckelspelare som var med under en längre period. Samtidigt skall vi glädjas åt dessa fantastiska framgångar och konstatera att det med våra förutsättningar är mycket svårt att hålla sig allra högst uppe under en längre period. Och om man tittar i närtid så finns det ju inga andra än Göteborg som lyckats med att plocka tre guld under en så kort tid.

Hur gick det till när du hamnade i styrelsen?
Jag har tidigare hjälpt till lite inom ungdomsfotbollen i början på 2000-talet så mitt namn fanns nog på valberednings karta sedan tidigare. Jag hade ett samtal med valberedningen något år innan jag slutligen fick frågan om jag var intresserad att sitta i föreningsstyrelsen. Och det var ingen svår fråga att svara ja på.

Vad fick dig att tacka ja?
I mitt dagliga jobb har jag mycket kontakt med olika styrelser och har en förståelse och intresse för styrelsearbete och utifrån det så bedömer att jag kan tillföra något i styrelsearbetet. Det tillsammans med att det är ett hedersuppdrag för en Djurgårdare, med stort ansvar, gjorde att jag tackade ja.

Vad ansvarar du för i styrelsearbetet?
Föreningsstyrelsen har utöver ekonomiska frågor haft ansvaret för medlemsfrågor, ungdomsfotbollen och Djurgårdsandan. Sedan september har den uppdelningen inte riktigt funnits, eftersom vi dels fokuserat på den interna organisationen för hela Djurgården Fotboll och dels flyttat över det dagliga ansvaret till DEFAB och dess styrelse för förenings verksamhet. Ungdomsfotbollen och de ekonomiska frågorna har varit i fokus för mig.

Stämmer det överens med vad du vill och tycker att du borde göra?
Sedan två månader är jag adjungerad i DEFAB-styrelsen. Då kan man ju konstatera att min kunskap och erfarenhet kommer till större behållning där, med de ekonomiska kunskaper jag har. Men så är det ju med livet i övrigt. Det finns en massa saker som man måste göra, och även Bill Gates måste ju ibland göra annat än det han är allra bäst på.

Hur delaktig är du i styrelsens övriga arbete?
Samtliga styrelseledamöter måste vara tillräckligt allround för att kunna delta i samtliga beslut. Man kan inte bara ha sin nisch eller ämnesområde, och inte kunna svara på de övriga områdena. I föreningsstyrelsen har vi i princip haft fyra olika huvudområden. De måste man kunna hyfsat väl, så man kan vara med i dialogen och bidra med sin erfarenhet. Kan ibland tycka att en del är lite för tystlåtna i vissa frågor. Jag försöker i alla fall ställa frågor och lära mig alla områdena så gott det går så att jag kan ställa mig bakom samtliga beslut.

Ett annat problem ibland är att många och ibland även styrelseledamöter vill att styrelsen skall besluta/lägga sig i frågor som är mer av operativ karaktär. Detta är givetvis en svår avvägning i en verksamhet som Djurgården Fotbolls där det är lätt att ha synpunkter på felen och vad som behöver åtgärdas och att styrelsen skall agera i tid och otid. En styrelse ska inte vara med i alla detaljer och dessutom får man ingen bra kontroll i uppföljningen, eftersom man är delaktig i utförandet.

Vilken kontakt har du med supportrar och vad har det givit dig?
Jag har mycket kontakt med supportrar och medlemmar i olika sammanhang inte minst bland mina arbetskollegor och vänner och får genom dem många frågor, kommentarer och förslag. Om du tänker på de supportrar som organiserar sig i olika grupperingar, och deras representanter så träffar jag dem regelbundet i olika sammanhang. Oftast är det Järnkaminernas ordförande Magnus Öhrman som representerar dem. Kunskapen i olika frågor hos de mer engagerade medlemmarna är givetvis större och då får man också ett större utbyte med dem.

Hur ser du på ditt styrelseuppdrag i ett längre perspektiv?
Jag är vald på två års mandat till mars 2009. Jag har sagt att det styrelsearbete som föreningen har drivs i mål till årsstämman. Får jag frågan ska jag fundera på det, men nu är fokus att få allt i hamn till årsmötet.

Hur tycker du att Djurgårdens styrelse bör vara sammansatt?
Hur många ledamöter, hur bör arbetet vara organiserat och vilken roll ska ordföranden ha?Vi satt ju ett antal dagar i september och funderade på hur vi skulle gå vidare, både förenings- och DEFAB-styrelserna. En av anledningarna till att det blev som det blev var att det var för få som såg helheten. Det går helt enkelt inte att ha två styrelser. Nu har jag suttit som adjungerad i DEFAB och kan konstatera att det är väldigt många frågor som hänger ihop. Riskkapitalbolaget bör dock ha en separat styrelse, eftersom det är andra ägare.

När det gäller sammansättningen måste det vara personer som är tillräckligt allround för att klara samtliga frågor. Man kan inte välja personer som har en alltför låg lägstanivå på vissa områden och måste ha möjlighet att se helheten: sporten, marknad, försäljning. Det kommer vara avgörande frågor de närmaste åren om vi vill ha den nivå vi hade i början av 2000-talet.

Hur ska ordförandes roll vara?
Jag tror inte att det finns något universalsvar här, utan det beror även på vad du har för VD och styrelse i övrigt. Det måste finnas en balans och jag ser i mitt jobb många bra men även mindre bra uppsättningar ordförande/vd. Antingen har du en visionär och drivande ordförande som är väldigt beslutsmässig. Då måste du ha en pragmatiker och ”doer” som VD som ser till att allt blir gjort och att det är ordning och reda. Jag har svårt att se att det skulle vara en nackdel att Bosse varit så stark. Åtminstone under de första åren tror jag det var en nödvändighet och en anledning till de framgångar Djurgården hade då.

Vad tror du om att ha olika utskott knutna till styrelsen?
Man hade ju utskott förut, med en gemensam styrelse och det har hela tiden funnits olika arbetsgrupper för vissa större frågor som t.ex. arenan. Om vi väljer en gemensam styrelse igen tror jag också att vi måste jobba mer med utskott, med någon från styrelsen och någon av de anställda. Det kan vara marknad eller försäljning, eller kanske ett utskott för det sportsliga.

Ska enskilda medlemmar involveras i utskottsarbetet?
Självklart. Det görs ju redan idag. I arenafrågan har det väl funnits ett par enskilda personer som varit engagerade utifrån. Och även när det gäller anläggningar för ungdomssidan så har personer utanför styrelse/organisationen anlitats i projektgruppen. Detta kommer nog att bli än viktigare framöver med en begränsad ekonomi.

Hur skulle du vilja att resten av DIF Fotboll var organiserat?
Vilka avdelningar bör finnas, hur ska de ledas och vem ska de rapportera till?Vi är mitt i ett förändringsarbete nu som ska fortsätta. Det har varit brist på samordning. Ibland har det fungerat väldigt väl, men i andra sammanhang inte alls. Nu tror jag att det löser sig genom en VD och flera avdelningschefer och så får de se till att optimera resurserna. Vi är inte i mål än, men jag tror den process som är igång är tillräcklig.

Är organisationen på kansliet bra?
Vi har ju tagit ett inriktningsbeslut som Alf har presenterat på styrelsemötet. Chefer har utsetts på avdelningarna och sedan är det upp till dem att organisera sina verksamhetsområden. Det är en process som jag tror kommer vara framgångsrik. Styrelsen ska rekrytera VD och vissa ledande befattningshavare, men att rekrytera övriga anställda är en VD-fråga. Det kan inte vi i styrelsen bestämma.

Vad är Din helhetssyn på DIF:s nuvarande ekonomi och ekonomiska utveckling?
Situationen är besvärlig. Vi har haft en intäktsnivå som har varit på tok för låg, om vi tittar på de framgångar vi har haft och att vi är en storstadsklubb och en av de största klubbarna i Sverige. Vi borde ligga i topp på intäktssidan, men det gör vi inte så där återstår ett stort arbete. Den andra sidan är att man under ett par år haft ett tillräckligt bra ekonomiskt resultat för att dra på oss på tok för höga kostnader och också en felaktig organisation med egen VD i föreningen och så vidare. Det har gjort att nu när nedgången kommer med minskade intäkter från sponsorer och publik så är vi riktigt illa ute. Här kommer det att krävas att vi följer situationen mycket nära den närmaste tiden.

Vilka är de viktigaste intäkts- och utgiftskategorierna och hur kan de förbättras?
De viktigaste intäktsposterna är intäkterna från biljettförsäljning, TV-pengar och inte minst från samarbetsavtal eller sponsorer, men totalsumman är för låg. Biljettintäkterna kan vi förbättra genom bättre arrangemang och spel och då följer också TV-intäkterna med. När det gäller sponsor intäkterna så har vi för lite stora konton.

På utgiftssidan är det väldigt mycket personalkostnader. Där måste vi jobba utifrån att vi ersätter dyra spelare med billigare spelare, t.ex. genom ungdomssatsningen men också genom förvärv. Dock ser jag det som att vi långsiktigt mer har ett intäktsproblem än ett kostnadsproblem.

Hur ser du på 51 % -regeln?
Idag har vi i Sverige via Riksidrottsförbundet 51 %-regeln och inom Djurgården Fotboll har vi kravet att verksamheten i princip skall vara helägd. Jag tycker att det istället skall vara de olika idrottsförbunden som skall avgöra vilka övergripande regler som skall gälla inom sitt område. Sedan är upp till varje förening och dess medlemmar att avgöra hur de vill att sin klubb skall styras. Om 51 %-regeln tas bort och vi själva inom Djurgården får bestämma så måste det vara till något som är bättre och kan tillförsäkra oss en långsiktigt och stabil finansiering samtidigt som vi får en tillräcklig kontroll. Om detta kan uppfyllas har jag ingen principiellt mot detta. Ett alternativ till en eller ett begränsat antal investerare är ju att sprida ägandet brett till våra medlemmar. Frågan känns dock inte aktuellt idag.

Hur kan man förbättra marknadsföringen av Djurgården?
Jag har svårt att avgöra om vi kan göra så mycket mer, och synas bättre i media. Uppmärksamheten bygger mycket på sportsliga framgångar och att det finns personer som är attraktiva intervjuobjekt. Som spelare, tränare, styrelseordförande m.m.

En utmaning är marknadsföringen av Djurgården till företag och där och där turbulens kring arenorna och i styrelserna inte underlättar vår försäljning till dessa grupper. Sedan går det ju alltid att göra mer, men jag har inga konkreta saker vi ska göra för att öka exponeringen eller så.

Bör Djurgården äga och spela på en egen arena?
Det viktiga är inte att äga en arena utan att kunna disponera arenan och få de ekonomiska fördelarna av ökat utnyttjande, större publik och ökade försäljningsintäkter. Det föreslag kring en ombyggnad och hyresarrangemang av Stockholm Stadion skulle passa oss mycket bra och skapa helt andra förutsättningar för Djurgården jämfört med de andra Stockholmsklubbarna.

Hur har arbetet med arenan gått?
Jag har ju inte varit aktiv i arenafrågan så jag har svårt med initierade kommentarer mer än att det tagit lång tid. Kan vi dock förverkliga arenan kring Stockholm Stadion som tänkt så måste vi vara mycket nöjda över det arbete som lagts ner från olika parter.

Föreningsstyrelsen har ju också jobbat mycket med anläggningsfrågor för ungdomsfotbollen och även där ser det nu jättebra ut efter många års slit från många personer! Från att ha haft de sämsta träningsanläggningarna så kommer vi ju snart ha de kanske bästa i Stockholmsområdet. Även här har det tagit mycket längre tid än våra förhoppningar från början och då inte minst för Hjorthagen som ännu inte är klart.

Hur ska en arena finansieras? Sälja ut namnet eller extern ägare?
Är det Stadionspåret som gäller så står ju Stockholm stad för en stor del av finansieringen, precis som Globenarenan. För resterande del som ligger på Djurgården så måste det lösas och då är riskkapitalbolaget ett naturlig samarbetspartner.
Utformandet?
Det finns ett antal saker som måste bli bättre på Stadion. Närheten till spelet och då måste man ju få bort löparbanorna. Vi måste också ha mer ändamålsenliga sittplatser, bekvämlighetsanläggningar och försäljningsmöjligheter. Det skapar ju också möjligheter för att ha andra arrangemang där. Det vore ju fantastiskt att kunna fortsätta ha ski jump-tävlingarna. En modern arena i det här fantastiska skalet som ligger i närheten av city. Det kan inte bli bättre.

Varför upplevde Allsvenskan en publikboom i slutet av 90-talet och början av 2000-talet?
Det var lite spännande i slutet av 90-talet. Aik som tog sig till Champions League och fotbollen blev överhuvudtaget mer attraktiv. Fler TV-sändningar och ökat intresse från tidningar gjorde att det blev en positiv spiral kring fotbollen. Därefter kom framgångarna för Stockholmslagen och mer eller mindre fullsatta derbyn som givetvis påverkar både publiksnitt och ökade massmediaintresset ytterligare. Denna trend har hållit i till för något år sedan.

Vad har vi haft en negativ publikutveckling under året?
Publiken har ju uteblivit framförallt de senaste fyra-fem hemmamatcherna. För mig själv så skedde något i samband med Sverige-Ryssland. Jag tror att intresset för fotbollen under en längre tid och inte minst inför EM har varit mycket haussat, men jag tror att Sverige-Ryssland förstörde mycket och skapade den känslan av att ”fan, vi är rätt dåliga på fotboll”. Nu satt jag dessutom där med ryska kunder som bjöd mig. Det i kombination då med att Stockholmslagen inte har spelat särskilt attraktiv fotboll och inte varit så högt i tabellen, tror jag tog död på mångas intresse. Publikantalet under derbymatcherna påverkar i stor grad också vårt totala publiksnitt. Jag har en känsla av att vi har levt med för höga publikintäkter jämfört med vad vi har förtjänat i Stockholm och där tror vi får det svårt att komma tillbaka.
Vad kan vi göra?
Vi behöver ett attraktivare spel, ligga bättre till i tabellen och att göra tillställningarna roligare. Sedan har ju vi ett specifikt problem med max 7-8 000 bra platser på Stadion.

Vad är din bild av positiv läktarkultur?
Det jag gillar med svensk fotboll, och framför allt derbymatcherna, det är ju intensiteten kring arenan, tifon, att du hela tiden har en klack som skanderar tillsammans med bra underhållning i övrigt på plan. Eller ja, ibland är den väl dålig. Bitvis när jag såg Barcelona-Valencia i december på plats så blir det lite avslaget. Även om det är sjuttiotusen i publiken så händer det inte så mycket kring arenan. Där är vi mer av det anglosaxiska slaget, och det är en del av showen.

Vad är din inställning till pyroteknik?
Generellt positiv då det ger en härlig inramning men då måste vi kunna lösa det på ett säkert sätt för både publik och spelare samtidigt som vi har alla tillstånd. Det är inte acceptabelt att det sker okontrollerat och där föreningen drabbas av böter eller andra straff.

Ståplats?
Jag är inte emot att ha ståplats och det ingår i vår fotbollskultur. Det finns ett förslag att varje arena får ha upp till 20 procent ståplats och det motsvarar ungefär det behov som finns inom Djurgården.

Huliganlagen?
För dåligt insatt i detaljerna i lagförslaget för att ha någon åsikt. Säkerhetsfrågorna har ju inte legat på föreningsstyrelsen. Men så som det varit de senaste åren runt arenorna på derbymatcherna, så kan vi inte ha det. Det är inte långsiktigt hållbart. Har en kollega på jobbet som med sina kompisar har säsongsbiljetter och när dessa åtta kraftigt byggda farbröder inte går på derbymatcherna för att der är obehagligt och stökigt, då måste vi göra något. Vi har ett ansvar att göra så det blir mycket bättre.

Avstängningar?
Nu har det ju legat på säkerhetsbolaget och jag har aldrig varit med själv att stänga av någon, så jag vet inte. Nu görs det ju en översyn av säkerhetsorganisationen. En del säger att vi har många avstängda, men jag vet inte om det är vi som har många eller de andra som har få?

Hur anser du att relationen mellan DIF och supportrarna är idag?
Finns det saker som kan förbättras?Jag blev rätt överraskad när den här händelsen i början av september kom upp. Jag hade inte märkt av det där i de möten som jag haft med supportrar. Men jag kan hålla med i mycket av den kritiken som Wille, Mats och Magnus hade. Det var saker som inte fungerade som de skulle. Det vittnar ju om att det egentligen fanns en ganska öppen diskussion och att vi har haft väldigt högt i tak. Därför blev jag väldigt förvånad över händelseutvecklingen och det tillvägagångssättet som Wille, Mats och Magnus hade när de förankrade sin kritik väldigt brett. Sedan kan jag tycka att Bosse med flera reagerade alldeles för kraftigt. Jag har dock inte upplevt att det har varit några problem att ha den dialogen eller att få information, om man väl har sökt information.

Hur bör publiken bli bemött av personalen på en fotbollsmatch? Tycker du att det fungerar så idag?
Först måste man fråga sig ”Vad är DIF-personal?”. Alla personer oberoende av roll är ju en del av en serviceorganisation och publiken är en kund och ska bli behandlad som sådan. De som säljer biljetter, tar emot biljetter eller sköter säkerheten ska vara vänliga och behandla publiken väl, så länge man inte förbrukat det förtroendet. Sköter jag mig inte som kund på läktaren eller snattar på ICA kan jag ju inte klaga på om det vidtas åtgärder mot mitt agerande. Är jag medlem i Djurgården så har jag dessutom via medlemskapet förbundet mig att bete mig som DIF och förbundets stadgar föreskriver.

Det har aldrig varit ett problem för mig men jag är sällan på ståplats som verkar ha de största problemen. Samtidigt är det ett personligt ansvar jag har som åskådare att följa de regler som finns och kan inte skylla på andra.

När jag var publikvärd i våras så upplevde jag att ett antal av de personerna som var på den sektion där jag stod kanske inte skulle ha kommit in på arenan överhuvudtaget. Jag tyckte det var obehagligt och upplevde att andra runt omkring dem upplevde samma sak. Enkla önskemål från mig som publikvärd att inte stå i utrymningsvägar möttes med spott och hot, vilket inte är acceptabelt.

Du har redan sagt att derbyna upplevs som otrygga, men är vi trygga på Stadionmatcherna?
Ja, det tycker jag. Jag har inte hört någon som tycker annorlunda. Det är mysigt. Det är fasiken skitmysigt. 8-9 000 en sommar eller höstkväll, det är fantastiskt. Det är ju en del av en gemenskap.

Hur tycker du att det sportsliga arbetet ska vara organiserat?
Styrelsen har tagit ett beslut om organisation och att Göran Aral skall vara ansvarig för sportsliga verksamheten. Nu är det upp till VD och Göran att få på plats organisationen under Göran. Det handlar bl.a. om samordningen av ungdomssidan och den övriga breddfotbollen. Fungerar det inte får vi väl titta över det, men organisationen måste få en chans att finna sin form och utvecklas.

Vem är det då som ska bestämma över spelfilosofi och värvningar?
Göran har presenterat ett övergripande policydokument som styrelsen har godkänt. Utifrån det så är det ju sportorganisationen som ska identifiera vilka behov av spelare vi har. Framför allt på vilka positioner vi brister. Sedan gäller det att vaska fram ett antal personer som kan spela där och förankra det med både styrelse i DEFAB och riskkapitalbolaget. Jag har bara varit med vid värvningarna av Youssef och tränarna, men då har det tagits fram ett väldigt gediget underlag. Och då ska DEFAB och riskkapitalbolaget bedöma om det är värt insatsen.

Är vi på rätt spår med talangutveckling och ungdomssatsning?
Där är jag ju dessutom pappa och kan se satsningen i verkligheten. Att satsningen behövs det är det inget tvivel om. Djurgården har ju varit sämst att få fram egna talanger i Allsvenskan, och det är något som inte är hållbart ekonomiskt eller bra för våra ungdomar. Att vi nu har flera spelare från juniorlaget som är med A-lagstruppen är en stor sporre för övriga i juniorlaget. Dessutom är det fantastiskt att vi fått finansiärer till en sådan långsiktig satsning som kan göra skillnad.

Hur ser du på Djurgårdens samarbeten med andra klubbar i Sverige och utomlands?
Samarbetet är ju till för att stärka både Djurgårdens och den andra klubbens verksamhet. . Nu har man valt att samarbeta med Vasalund och Skellefteå. Om det är rätt klubbar eller rätt sätt att jobba får framtiden visa. Jag tycker att av de diskussioner vi haft med klubbarna så har det upplevts som ett väldigt positivt samarbete, men jag har svårt att jämföra med andra klubbsamarbeten i fotboll.

Vilka andra DIF-sektioner bör Djurgården fotboll samarbeta med och inom vilka områden?
Relationen till hockeyn har ju inte varit bra, och det tror jag har legat mycket på det personliga planet. Den frågan tror jag är löst och undanröjd nu och jag tror inte att man bara ska skylla på fotbollen. Kan vi hitta bättre administrativa lösningar? Smartare sätt att sälja medlemskap eller andra produkter till Djurgårdare? Samarbetsområden där vi bättre jobbar med marknadsföring till viktiga sponsorer? Dela på flera kostnader som tex. Wille med DIF-TV.

Ser du möjligheter för ytterligare samarbeten, med näringsliv, föreningar och samhällsorgan?
Det finns säkert massor av samarbeten. Barcelona har UNICEF på tröjan och vi hade Childhood. Kan man gå ihop med Röda korset? Det finns säkert en massa möjligheter, men de får man utvärdera från fall till fall.

Hur anser du att Djurgårdens medlemmar fått sina intressen tillgodosedda i SEF och SvFF?
Min utgångspunkt är att vi ska vara den ledande fotbollsföreningen i Sverige och det innebär också att vara drivande i SEF och SvFF. Det är mycket enklare att driva våra frågor inifrån än utanför. Och som ordförande eller styrelsemedlem så har man större möjlighet att påverka agendan.

Vad står DIF för enligt dig? Lever vi upp till det idag?
Tradition och modet att vilja vinna. En annan viktig del är också att vilja förnya oss. Trots all tradition har vi haft modet att våga förnya oss. Den förändring som tog vid när Bosse och Tommy kom till Djurgården fotboll och gjorde om organisationen i slutet av 90-talet, det var också starkt. De bytte tränare och formerade en ny strategi.

Jag tycker generellt sätt att vi lever upp till det rätt bra, men man kan väl alltid bli bättre. Nu har vi haft en svacka, men ur ett historiskt perspektiv är vi ju väldigt bra. Det är fantastiskt att vi faktiskt har fler SM-guld än Gnaget och Bajen tillsammans. Och nu är vi ju i en ny förnyelsefas i fotbollen och vi får hoppas att vi kan skörda frukterna av det relativt snart. Och tradition, det lever vi definitivt upp till.

Vad tycker du om DIF-andan?
Jag hade inte sett Djurgårdsandan som medlem och supporter, förrän jag fick det presenterat vid ett av styrelsemötena. Man hade väl sett att spelarna besökte sjukhus och sådant, men bredden och djupet i verksamheten blev jag överraskad av när jag fick det presenterat första gången. Jag tror det är en väldigt viktig bit, men sedan får vi väl se vilka förutsättningar vi har och vad vi kan finansiera i framtiden. Vi har finansiering under tre år, men från 1 juli 2009 måste vi finansiera det själva och då får vi se vilka områden där vi får ut mest av pengarna. Även om vi haft det här seminariet med de fyra andra klubbarna, så tror jag att vi ännu mer måste sälja in det till våra sponsorer och andra. Dels för finansieringen, men främst för att öka attraktionskraften för Djurgården. Det blir ju viktigare och viktigare att vara en good citizen. Jag tror vi blev utnämnda av UEFA som en av de bästa i Europa faktiskt.

Hur kan informationsflödet internt och externt förbättras, vad det gäller Djurgårdens kontakt med media, medlemmar och andra?
Den är svår. Jag har fått mycket mejl och samtal under hösten. Journalister skriver en sak, rätt ibland men oftast fel, och sedan kräver folk att vi måste dementera eller få in en artikel med en annan version. Och min erfarenhet är att man aldrig lyckas med det. Det har funnits en kritik om att vi måste komma ut till sponsorer och medlemmar tidigt, men det kan ju vara svårt när man får ett mejl klockan 22:30 att få ut det fort. Men visst finns det tillfällen då vi kunde ha gjort olika saker i bättre tid. Sedan är det förstås så att söker du information så får du den.

Vad är DIF riktigt bra på just nu?
Medlemsutvecklingen. Det är fantastiskt att vi har så många medlemmar. Det är ju fler än vad vi har publik på matcherna. Det är inte bara det direkta ekonomiska, utan det handlar också om informationsflöde och vår långsiktiga försäljning.

Och vad kan vi förbättra?
Sporten i så fall. Vi kan inte titta tillbaka på 2008 som ett framgångsrikt sportår. Det är inte bra på någon nivå. Juniorlaget klarar sig knappt kvar, a-laget på tolfte plats och U-21 sist i serien.

Vad tycker vi om Gnaget?
Det är som ett syskon lite grann. Det är en slags hatkärlek. Det vore jäkligt tomt om inte Gnaget fanns. Men jag tror faktiskt att man vill ha dem i allsvenskan. Tror inte det har varit en fördel att Gnaget åkte ur hockeyn, även om man var skadeglad. Och derbyna mot Aik är mer på allvar än mot Hammarby för min del.

Här kan du läsa en längre version av denna intervju (PDF).